Jag är ju som ni vet igång med att skriva min nya bok, kanske det mest betydelsefulla jag någonsin gjort. Som många av er önskat är den snart verklighet och nu äntligen ska ni få en första smygläsning av inledningen, det är läskigt blottande men ack så viktigt. Tack för att ni är med mig!

“Detta är en bok med samlade bilder på mina målningar samt dess texter. Jag berättar också för första gången min historia om vägen hit, hur olika val och livshändelser har påverkat resan. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att ett val jag gjorde som tjugoåring skulle vara avgörande för framtiden, för resten av mitt liv! Min intention med denna bok är att jag vill inspirera andra till att det faktiskt kan finnas ett annat syfte med livet än vad vi kanske först tror.

I boken kommer jag att starta min resa som 28-åring kring år 2005 när måleriet kom in i livet och en stor förändring påverkade mig till att göra viktiga avgörande val. Då levde jag i ett förhållande sedan fem år tillbaka och hade precis byggt hus. Jag minns såväl att jag en dag stod i köket i vårt sprillans nya hus och blickade ut över dalen, kände mig helt tom inombords och tänkte: Är det så här jag ska leva resten av mitt liv? Är det verkligen detta som är livet? Är det såhär det ska vara? Är det inte mer än såhär? Är det detta som är lycka? En besvikelse över att det inte fanns mer. Var det verkligen bara detta som livet hade att ge? Känslan av att det saknades något och att det inte var fullbordat vibrerade som ett eko inom mig. Något skavde men jag kunde inte sätta fingret på exakt vad det var just då…………….

När mamma bjöd med mig och min svägerska på en målarkurs hade jag ingen aning om att det var under just den helgen det skulle sås ett frö till en radikal vändning. Jag blev helt uppslukad av färgerna och av att bara få måla hur jag kände i stunden. Det väckte upp glöden inom mig och skapandet helade mig på något sätt. Processen fick mig att blicka inåt och bli uppmärksam på mitt inre, jag kunde inte blunda längre utan kontakten med färgerna gjorde att hjärtats röst blev starkare och livets sanning kom upp till ytan. Det gick inte att förbise hjärtat längre och vad det viskade till mig. Måleriet blev snabbt min frizon där jag fick vara jag och känslorna fritt spelutrymme. Jag fick känna, verkligen känna – att livet hade något mer att ge än det som jag levde mitt i. Färgerna fick mig att lyssna till mitt inre och ju mer jag målade desto starkare blev insikten – jag måste göra något åt min livssituation………………”

Jag hoppas så innerligt att boken kan släppas någon gång i mars april nästa år trots att det är en lång bit kvar men pusselbitarna faller på plats mer och mer för varje dag som går. Ni kommer få vara med i processen kring omslagsbild samt titel, jag hojtar till när det är dags.

Än en gång, tack för att ni är med mig på resan och håller mig i handen!

Solsken
Karolina

Tjohooooo 21-27 november – 1 års jubileum Karamellbutiken! Den fysiska butiken fyller ett år det firar vi med finfina överraskningar hela vecka 47.  Boka in utflykt till Borås redan nu o hälsa på oss, vi älskar besök från er

Eftersom ni är många som längtar efter texterna till de nya målningarna kommer jag presentera en per dag så att ni kan läsa, begrunda o ta in texten i lugn o ro. När en målning är klar o signerad kommer ofta titeln till mig o därefter en text som förklarar vad just varje konstverk betyder för mig eller vill förmedla till omvärlden. Det är mitt sätt att djupdyka i mina tankar, tydliggöra och sätta ord på var som försiggår bakom kulisserna inne i min hjärna o kanske väcker det något i dig.

För mig handlar det om föreningen, länkningen, sammankopplingen. Det enda viktiga som betyder något är vart o vem målningen är ämnad för. Att det blir rätt hela vägen, att hjärta o målning finner varandra, den där äkta sanna förbindelsen. För mig är den personliga kontakten essentiell så därför har jag valt att inte ha mina målningar tillgängliga här i webshopen. Det känns fel att vem som helst ska kunna gå in o klicka hem en målning, för jag vill vara med o bestämma o känna in vem den är ämnad för. Ett original är ett enda exemplar, det enda i sin sort, där min innersta själ o processens alla känslor tillsammans med färgerna skapat verket. Det är därför mina målningar inte finns hos konstföreningar, gallerier eller andra utställningar, för jag vill veta! Jag har testat det mesta men landat i att detta är min väg. Det har hänt att jag sagt nej när jag känner att verket o personen inte är menade för varandra. Även om jag tror att det redan är förutbestämt o att det sköter sig självt så känns det ändå rätt att mina målningar finns hos mig. Gör ditt hjärta dubbelvolt när du ser någon målningen kanske just den är ämnad för dig. Då är det bara att skriva eller ringa till mig.

Låt mig presentera “En midsommarvals”

I varje lager av färg finns en dos av somrig pirrig förväntan som påminner om midsommar. De spirande ängsblommorna i alla dess former o färger bär på egna små historier. Om vi lyssnar riktigt noga, verkligen lyssnar kanske vi får höra vad blåklinten, vallmon eller prästkragen har att berätta. När jag målade denna kändes det som en dans med skön rytm i precis lagom tempo. I varje steg bildades nya mönster, kronblad o stjälkar i en salig blandning med hela färgpaletten inkluderad. En helt ljuvlig vals förenade oss till ett. Det är vidunderligt vackert att få vara en del av detta, att med mina händer ha den stora äran att få skapa magi på duken. 

Titel: En midsommarvals
Storlek: 52x97cm

Solsken
Karolina

Igår hände det igen……..

Processen är liknande oavsett måleri, skrivande eller livet i övrigt. När vi ska in i nya projekt eller hitta på nya saker utanför vår trygghetszon är det helt naturligt att det känns skrämmande o läskigt. Det är ju outforskad mark ska ut på o kan kännas som att slänga sig ut till vargarna. Vi vet inte vad som väntar, det enda vi känner är hjärtat som säger att det är rätt väg att gå, att det är något vi ”måste” göra för att det är betydelsefullt.

Den första fasen är oftast inspirerande o uppbyggande, vi har idéer o går in med positiv glädjande energi för det nya. Vi har flow o det känns härligt ett tag men sedan helt plötsligt tar allt en annan vändning, egot kommer in o vi känner tvivel. Börjar fundera på om den här idéen verkligen är så himla genomtänkt o bra egentligen. Alla möjliga argument maler i huvudet om varför vi ska ge upp o inte fortsätta. Då är det bara egot som har fått bränsle o går igång på alla cylindrar för att få tillbaka oss i tryggheten igen (egots gnatande är negativt, vill inte utvecklas alls utan ha oss kvar i samma gamla mönster som vi är vana vid o känner till). Detta hände mig igår när jag satt o skrev på min nya bok (som i sig är en skräckblandad förtjusning), helt oväntat från ingenstans dök negativa tankar upp, tankar som; – men hallå, vem vill läsa detta? vem tror jag att jag är? nej, är detta verkligen en bra ide? jag har ju inget intressant att skriva ändå….osv. 

Eftersom tvivlet är kopplat till egot så är det en varningssignal för mig, när de nedtryckande tankarna börjar gnaga i huvudet får jag dra i nödbromsen. Stopp stopp stopp!!!!! Sedan får jag mentalt övertyga mig om att detta är inte sant, såhär är det i varje process mer eller mindre. Vissa gånger krävs det lång övertygelse men oftast räcker det att berätta om känslan till en vän eller mannen för att det ska släppa. Ja, så nu är jag inne i den fasen när det är lite trögare, tvivlet kommer o går, känslorna åker berg o dalbana, fram o tillbaka, hit o dit. Men jag är envis o ska minsann visa egot att jag bestämmer över mig. När jag skulle tala in min ljudbok var det fruktansvärt jobbigt o än mer när jag skulle upp på scen med David Hellenius på Jontefondsgalan, mådde riktigt illa o var såååå nervös att jag ville gräva ner mig. Fyfyfy vad nervositet o oro kan sätta igång fysiska symtom i kroppen. Ja det finns många utmaningar som varit tuffa under livets gång. Men jag har fått med mig en viktig insikt; att ju jobbigare egot är desto mer förstår jag att det måste vara något viktigt som verkligen ska göras för att det har en djupare betydelse. En utveckling jag behöver gå igenom för att just den erfarenheten kommer vara till hjälp längre fram. När de jobbigaste prövningarna dyker upp är jag oerhört glad o tacksam för mina närmaste som ger mig extra kärlek o stöd i situationer som är lååååångt utanför tryggheten. 

Det häftiga är att när vi vågar fortsätta o gå vidare sker det magi! Vi går in i en ny fas i processen o känner att; – jo banne mig detta klara jag! Lite jävlar anamma o självförtroende som säger att detta kommer bli bra. Det är väl inte hela världen om det skulle bli pannkaka för då har jag ju ändå vågat.

Vi hör att hjärtat viskar o är med oss hela vägen men när egot skriker högt är det ibland svårt att höra hjärtats röst. Men när vi gör ändå o fortsätter är vi makalöst fantastiska! Då är vi värda att sträcka på oss än mer o vara stolta över att vi vågade o att hjärtats röst segrade än en gång………

Så håller processen på, om o om igen, tar en omväg o kringelikrokar sig, går spikrakt framåt för att tillslut avslutas o bli hel. Cirkeln sluts, vi känner frid o en ny cirkel tar vid. Livet, processen, resan som ger mening o stärker oss.

Solsken
Karolina