Förra veckan fick jag ett samtal från P4 Sjuhärad Sveriges Radio, de ville att jag skulle vara gäst i deras morgonprogram för att prata om måleriet. Jag tackade självklart ja och blev väldigt glad och smickrad över inbjudan. Men hjälp vad jag har varit nervös, hela veckan har jag varit skakig fast jag innerst inne vet och känt att det kommer gå bra. Även om jag har varit med och pratat i radio tidigare så hjälpte det inte speciellt mycket. Tror det handlar om att jag är väldigt bra på att prata lite för mycket ibland för att fylla ut när jag ska svara på frågor, så jag var rädd för att villa bort mig i direktsändning.

Igår samlade jag mig, mediterade och gick igenom vad jag ville få sagt och vad som kändes viktigast att lyfta, det gjorde mig lugnare men pirret höll i sig ända tills idag efter sändningen. Programledaren Caroline var avslappnad och det fick mig lite mindre nervös, eftersom jag var där en stund innan själva pratet kunde jag vänja mig vid studion och henne. Allt flöt på bra och det kändes oerhört bra trots pirr i magen och att jag inte vet riktigt vilka svar jag gav. Efteråt när jag satte mig i bilen fullkomligt exploderade alla känslor jag haft inom mig och ett enormt glädjetjut vällde fram, allt släppte, vilken förlösande känsla – så häftigt!

Jag kan nästan inte beskriva hur lycklig, skakig och euforisk jag är och att jag gjorde det! Trygghetsgränsen är sprängd ännu en gång och att hoppa fritt fall ut i det läskigt okända har gjort mig ännu starkare och väldigt stolt över mig själv.

Här är länken om du vill lyssna. Välj avsnittet från 6 november med Caroline Aronsson och dra fram 1h 39 min in i programmet då är jag med.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4472

sr_sverigesradio_radiosju_boras