Tänkte skriva lite om hur jag ser på inspiration. Genom åren har jag låtit målarlusten styra hur mycket och ofta jag målar, vilket periodvis blir mer, mindre eller inte alls. Jag har märkt att det faktiskt bara är att sätta igång för om jag ska vänta på att inspirationen ska hoppa på mig blir det inte mycket kreativt gjort.

Det kanske kan låta lite hårt och påtvingat, men det bästa i detta är att om jag målar lite varje dag känns det lättare att komma igång och det finns så gott som ingen startsträcka alls. Inspirationen ger mer inspiration som i sin tur skapar ett flow. Men när det går längre tid mellan varven blir motståndet större och vid dessa tillfällen är i varje fall jag expert på att komma på allt annat som behöver göras istället för att just måla, som att t.ex. tvätta eller städa vilket ju i vanliga fall är rätt trist.

Så vad väntar du på? Du har inspirationen inom dig, väck den till liv med färgerna och bara skapa hej vilt för efter en liten stund släpper motståndet och målarlusten segrar. Avdramatisera det hela genom att experimentera dig fram och ha roligt, på så sätt lovar jag att inspirationen vaknar.

Det behöver inte vara flera timmar varje dag utan ge dig själv den tid du kan, för det skapar mersmak och det du vill ha mer av i livet behöver näring. Mata det du vill ha mer av! Oavsett om det är måleri eller annat du ägnar dig åt, så fungerar det på samma sätt – gå inte och runt och bara vänta, för då kan du få vänta för evigt! 

Vad väntar du på?

Solsken
Karolina

Mina tankar