Nu ska jag berätta något väldigt spännande…
Det här med färg är ju som ni vet oerhört fascinerande och ni som följt mig länge har kanske varit med på mina tidigare kurser om hur färgernas vibrationer påverkar oss. Samt dess betydelse. Älskar allt med färg!
Häromdagen när jag visade målningen Lilla fågel blå & jag, hur den blev när jag spände upp den fick jag en fråga: – Varför är inte fågeln blå?
Jag har inte ens reflekterat över detta tidigare eftersom fågeln är blå för mig. Självklart blå och då i en kraftfull nyans![]()
Började spinna vidare i detta och funderade på hur det faktiskt är i livet, det där med att känna färgerna utan att fysiskt ”se”. Och så är det för mig – varje morgon när jag ska välja kläder – väljer jag kulörer efter den färg jag känner mig som. Och som förstärker min känsla av sinnesstämning. Ibland kan en viss färg, tex orange, skära sig med hela mitt väsen och jag ryggar nästan tillbaka när frekvensen möter ögats lins. Medans den nästa dag kan skapa en dragningskraft och då bara måste bäras. Och det är sååå magiskt häftigt hur vi faktiskt kan påverka livet med dess olika kulörer, valörer och skiftningar. Så tillbaka till målningen…
Man kan se att fågeln har en svagt ljusblå/grå ton men för mig känns den alltså klarblå, därav titeln som poppade upp i samma stund som målningen blev klar. Så fågeln är blå för mig, men kanske inte för dig…
Tolkningen är ju som alltid fri, vilket är underbart och det är ju det som är konst.
Har ni någon gång känt att något är en viss färg utan att det inte nödvändigtvis behöver bära just den färgen?
Solsken
Karolina
